Chuck bjöd Ellen på några små bitar sötlakrits på påskafton. Det var mums, hon tryckte in dem i rask takt och struntade i petitesser som att svälja emellan. Man måste ju passa på när man blir bjuden på sånt gottis.
Chuck åt också godis, vilket var helt ok med Ellen. I alla fall tills han tänkte äta en godisbit som storleksmässigt var väldigt liten. Då blev hon arg - alla små godisbitar var ju hennes?! Så han fick nöja sig med att äta godis av större storlek ett tag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar