Fler tänder

Ellen har varit ovanligt klängig och haft lite feber på sistone. Vi var på väg att ta henne till doktorn eftersom hon aldrig blir frisk när vi upptäckte att båda framtänderna upptill har börjat komma ut. Så det är nog därför hon inte mår så bra. Jag tror att vi ger det några dagar till innan vi blir oroliga på riktigt.

Kul för henne, snart kan hon tugga!

Bluff & Båg AB

Mer krångel med renoveringen... den svenske kille vi kontaktade för renoveringen, Stefan, har visat sig vara en riktig bluffmakare.

När vi träffades för att diskutera affären nämndes ett pris per timme. Detta pris uppfattade vi som priset för en totalentreprenad, dvs Stefan skulle vara ansvarig för alla underleverantörer och sköta kontakten med och planeringen av deras arbete. Av olika anledningar blev det till slut inte detta affärsupplägg (han gjorde inte det han skulle helt enkelt, och det blev bara ett företag som tillhandahåller alla hantverkare så någon ytterligare mellanhand behövdes inte).

Nu vill han ha 20 kronor per timme för det arbete som hantverkarna utför. Say what?? Varför då? Vi vägrar. Hade all fakturering och därmed affärsrisken gått genom hans företag hade det inte varit några problem, det hade ju underlättat för oss, och vi hade gladeligen betalat ett litet påslag på faktureringen. Men inte nu, när han inte gjort någonting för att förtjäna pengarna.

Stefan blev naturligtvis jättearg för att vi inte går med på detta. Så nu har han skickat en faktura, där inte bara de 20 kronorna per timme ingår utan även extratimmar som han lagt ner (på vad är oklart). På sina egna timmar han han dragit upp priset med 200 spänn per timme mot vad vi tidigare diskuterat. Dessutom har han tagit betalt för det initiala säljmötet (som man vanligtvis aldrig tar betalt för - hur skulle det se ut ifall alla potentiella kunder, även de som tackar nej, fakturerades för att man fått komma och presentera sig för dem?).

Vilket pucko. Vi har svarat och sagt vilket belopp vi tycker att fakturan ska vara på, ett belopp som är avsevärt lägre än vad han fick det till. Vi får väl se var det här slutar.

Sitta i gräset

Det är mysigt med vår! Då kan man sitta lite i gräset och utforska allt spännande som finns i naturen. Det är fantastiskt vad mycket nya och intressanta saker det finns att undersöka!

Solen

Läst på Familjeliv:

- Visste ni att solen är en stjärna?
- Japp, och den största stjärnan dessutom.

Doh. Ännu läskigare är att hela 3,3% svarade Nej på frågan.

Födelsedagskalas

Igår hade vi kalas för Ellen i fritidshuset - mycket trevligt! Hon fick massor av fina presenter, och vi sjöng både "Ja, må hon leva" och "Happy Birthday". Förstås. Hon förstod nog inte riktigt vad som egentligen hände, men det gjorde ingenting - huvudsaken var att det var så många människor där att leka med!

Ögoninfektion

Eftersom gegget i Ellens ögon inte blev bättre i takt med att förkylningen släppte tog jag med henne till vår farbror husdoktor (som hon fortfarande är halvt livrädd för, av okänd anledning) för att få lite medicin. Han skrev ut en ögonsalva som ska droppas i drabbat öga två gånger om dagen.

Den som tyckte att ögonsalva var det bästa sättet att få i ett barn antibiotika kan inte ha varit någon hjärnkirurg precis. Ni kan ju föreställa er hur svårt det är. Här går det till ungefär på följande vis: Ellen kniper ihop ögonen så hårt hon bara kan, samtidigt som hon ålar omkring för att försöka komma undan. Jag håller fast henne efter bästa förmåga samtidigt som jag försöker få en droppe ögonsalva att landa åtminstone någonstans i området kring ögat. Sen är det bara att hoppas att åtminstone en liten del av salvan letar sig in i själva ögat för att verka.

Vad är det för fel på orala lösningar?

Nåväl, nu är hon bättre och om någon dag eller två ska nog infektionen vara helt borta. Skönt.

Grattis på födelsedagen!

Grattis lilla Ellen på din första födelsedag!

Massor av pussar och kramar från mamma och pappa!

Kossa Mu

Våra grannar har en "varning-för-hunden-skylt" på dörren, med två hundar på. Ellen blir alldeles till sig när hon ser dem.

Men vi har nyligen upptäckt vilket djur som är ännu större favorit just nu: Kossan. En oväntad bubblare. I senaste utskicket från Go'boken fick vi en bok med djurbilder och knappar som man kan trycka på för att höra hur djuren låter. Det enda djurläte som Ellen vill härma är kossans. Hon låter hur söt som helst när hon försöker råma. Gulle!

Bollar

Ellen älskar bollar. Kasta boll är roligt men att få hjälp att stå upp och sparka på bollen är snäppet bättre. Vi funderar dock på att byta ut fotbollen mot en tennis- eller golfboll. Det finns bättre karriärmöjligheter inom de sporterna, i alla fall om man är tjej.

Om jag säger "var är pappa" eller "var är nallen" eller liknande reagerar hon inte alls men om jag säger "var är bollen" så börjar hon genast spana efter den, och pilar snabbt iväg för att hämta den och kasta den till mig.

Undrar om det betyder att hon inte förstår vad orden "pappa" och "nalle" betyder, eller om de bara är mycket mindre intressanta än bollen?

Ögonproblem

Min stackars lilla bebis... förkylningen har gett ögonproblem också. Det verkar som om kroppen inte klarar av att få ut allt genom näsan, så en del slaggprodukter försöker ta vägen ut genom ögonen vilket har lett till att hennes små ögon blir alldeles igensatta och hon har svårt att öppna dem.

Nu på morgonen har vi försökt torka ögonen med en fuktig tvättsvamp, och har suttit med henne i badrummet med duschen på, för att ångan ska hjälpa till att lösa upp allt. Det funkade ganska bra. Nu sover hon igen, helt slut av att försöka bekämpa förkylningen.

Lilla gumman. Jag önskar att jag kunde knäppa med fingrarna och helt enkelt trolla bort förkylningen.

Sorglig helg

Detta blev en sorglig helg. Igår fick min brors sambos pappa en hjärtattack och avled.

Våra tankar är hos familjen.

Trappor - det var ju skoj!

I onsdags kväll satt vi i soffan hemma hos Frida och Anders och pratade. Plötsligt ropar Agnes att Ellen klättrar uppför trappan. Och visst gjorde hon det - halvvägs upp var hon när vi hann ifatt henne. Inte tänkte vi på att det var nåt hon kunde, vi har ju inga trappor som hon kunnat öva på (att hon klättrade uppför en stege för ett tag sedan hade vi alldeles glömt bort).

Att klättra i trapporna har varit de senaste två dagarnas största nöje. För Ellen alltså. Jag tycker mest att det var ganska jobbigt att krypa efter (på behörigt avstånd, beredd att finnas till hands ifall hon skulle slinta), men vad gör man inte för att tösen ska bli glad.

Medlemskap i bostadsrättsföreningen

Just ja, glömde berätta...

I lördags ringde mäklaren och sa att köparna av vår lägenhet inte blivit godkända av vår bostadsrättsförening. Shit! Jag föreställde mig ett mardrömsscenario där vi skulle bli tvungna att på nytt lägga ut lägenheten till försäljning, med allt krångel det innebär, och sprang genast över till ordföranden för att få en förklaring.

Det visade sig att det inte var några problem alls. De hade bara glömt att skicka över godkännandet till mäklaren.

Puh. Vi behöver inte något mer krångel just nu.

Ellen är sjuk

Stackars Ellen är sjuk. Inatt vaknade hon flera gånger och grät hjärtskärande för att hon hade så ont i halsen och var så snuvig. Det har varit en hård vecka för henne också. Hoppas att hon kan vila sig frisk här på landet över helgen.

Agnes blev också sjuk inatt (vi har bott hos Frida, Anders och Agnes i några dagar nu när vi är bostadslösa), och fick stanna hemma från dagis. Jag antar att det är samma förkylningsvirus de åkt på. Men då kanske det passar bra att vi bor där också i nästa vecka, de riskerar ju inte att smitta varandra en gång till, så att säga.

Dags för ny soffa?

Vi ska sätta igen dörren mellan vardagsrum och vårt sovrum, så att vi kan ha en soffa mot den väggen. Vad tror ni om denna, som rekommenderades av vår homestagingtjej?

Den sätts ihop i moduler, så man kan bygga lite som man vill. Orange kanske inte är den färg vi tänkt välja, men den finns i massor av andra färger och tygsorter också.

I like!

Renovering uppdatering igen

Vi stötte på ytterligare lite problem i förrgår, när vår granne styrelsemedlemmen hörde av sig. De hade haft möte i styrelsen och frågan om vår renovering kom upp. En annan granne, tillika styrelsemedlem, hade varit inne i vår lägenhet någon vecka tidigare (utan inbjudan, bör tilläggas, vi var inte ens där) och sett att byggarna börjat pilla på den bärande väggen. Alla blev oroliga. Vi var därför tvungna att ta dit vår kvalitetsansvarige för att han skulle titta på väggen och skriftligen intyga till styrelsen att det inte finns någon risk för sättningar eller liknande i huset. Sagt och gjort. Idag var han där, och ska skriva ett intyg till styrelsen. Vi hade förstås redan kollat upp att det inte skulle vara någon fara (jag kan med 100% säkerhet säga att vi är de som minst av alla vill riskera något vad gäller byggnadens hållbarhet, vi skulle ju bli ekonomiskt ansvariga om något hände), men visst... om de är oroliga ska vi förstås göra allt vi kan för att minska den oron.

Däremot är det inte ok att grannarna ränner i vår lägenhet när vi inte är där. Snubben var tydligen inne IGEN igår morse. Nu har jag klagat till vår (snälla) granne styrelsemedlemmen så förhoppningsvis får vi ett slut på det nu. Inte gör man väl så??

Renovering uppdatering

OK, så det gick inte så bra att sätta köket där vi tänkt. Plan B är att istället placera köket i vardagsrummet, och använda stammarna i badrummet för vatten och avlopp. Vi måste i och för sig kolla att det går att få till en ordentlig ventilation innan vi spikar Plan B men jag känner mig positiv, det borde gå att ordna på nåt sätt. Det skulle ge en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum (o så modernt) och betyder dessutom att vi plötsligt är stolta ägare till en 4:a istället för en 3:a. Det är ju inte fel det heller. Bifogar en bild på den nuvarande planlösningen (innan renovering) igen om ni glömt hur den ser ut.

Köket kommer i den här lösningen att bli L-format, med bänkskåp och överskåp mot badrummet till och högskåp längs med väggen där kakelugnen står. Vi hade tänkt ha valnötsluckor till bänk- och högskåp och högblanka vita överskåp. Men nu tvekar Chuck. Jag vet inte vad som blir bäst i den nya, öppna ytan - ska vi hålla oss kvar vid den ursprungliga planen eller köra högblankt vitt överallt? Vad tror ni?

Oj, nu är min G&T slut. Bäst att jag går och blandar en ny.

Å så skönt

Nu har vi anlänt till fritidshuset. Vad lugnt och skönt det är här. Solen skiner, och fåglarna kvittrar (det låter som värsta klyschorna, men det precis så det är), och i övrigt är det alldeles tyst och lugnt.

Familjen sover, och jag sitter framför datorn med en nästan urdrucken Gin & Tonic. Precis vad jag behövde efter en ovanligt stressig, magsårsframkallande, vecka.

Livet är härligt!

Är barn snorigare än andra?

Är det så att (friska) barn producerar mer snor än folk i allmänhet? Eller är det bara så att de inte klarar av att själva få bort det och att det därför bara framstår som om de har en större produktion än medel-Svensson?

Vad djup jag är.

Problem, problem...

Det har precis visat sig att det inte finns något avlopp i det rum vi tänkt göra om till kök i nya lägenheten. Det har varit kök där tidigare men eftersom rummet användes som sovrum ett tag byttes inte stammarna där, och det avloppsrör som tidigare fanns har stängts ner och är inte längre i bruk.

Oh my God.

Just nu känns det redigt pissigt - vad gör vi om detta inte går att lösa på nåt sätt? Vår granne på samma våningsplan, som är med i styrelsen, har erbjudit sig att följa med ner till grannarna under oss och undersöka möjligheten att koppla på oss på deras rör. Tydligen har de kök precis under där vi tänkt ha vårt, så någonstans finns en avloppsledning som de använder. Frågan är bara hur den går och om den är dimensionerad för fler användare. Och om de låter oss använda den också, förstås. Hoppas isåfall att de har ett skruttigt kök som inte kostar så mycket att återställa efter ingreppet.

Nu behöver vi hjälp med tumhållning igen, tack

Nu är vi av med det gamla köket

Vi lade ut det gamla köket i den nya lägenheten till försäljning på Blocket. Igår kom en köpare för att hämta upp det. De gjorde en bra deal - om de säljer delarna vidare var för sig kan de nog lätt få tillbaka pengarna. Vi gjorde också en bra deal, som blev av med allt utan att behöva köra en massa saker till tippen. Tid är ju också pengar, och just nu är tid en bristvara för oss om renoveringen ska bli klar någon gång inom en snar framtid.

Win-win!

Ellen ställer sig upp utan stöd

När det är dags att bada brukar vi fylla upp baljan, klä av Ellen och hjälpa henne ner i badbaljan. I den ordningen.

I lördags var hon ovanligt sugen på att komma ner i baljan så hon hoppade i innan jag hunnit fylla den med vatten, och vi fick därför vända lite på ordningsföljden. Ni vet hur det kan vara ibland, när man sätter på duschen, att det tar en liten stund innan varmvattnet kommer. Så var det den här gången. Vattnet var lite för kallt till en början och det gillade inte Ellen så hon ställde sig upp för att inte få så mycket kallvatten på kroppen. Utan att hålla i sig i någonting, bara genom att trycka ifrån med benen.

Jag visste väl att hon kunde. Nu ska hon bara inse det själv också, så att hon kan göra likadant även utanför badet.

Världen är liten

För några dagar sen ringde mäklaren och sa att köparna av vår lägenhet inte blivit godkända av föreningen. What the...!!! Jag sprang genast över till ordföranden för att reda ut problemet. Det visade sig att föreningen bara glömt skicka in godkännandet till mäklaren. Inget problem alls alltså. Pust... jag blev riktigt skrämd där en stund. Det hade verkligen varit ovanligt mycket pest om vi hade behövt lägga ut lägenheten till försäljning på nytt.

Hur som helst, jag berättade för ordföranden vart vi ska flytta och det visade sig att hans mamma bor i samma förening. Och inte nog med det, samma morgon hade jag varit hemma hos henne för att hämta upp en nyckel till ett elskåp som elektrikern behövde komma in i.

Världen är bra liten ibland.

Irriterande köpare

Bakgrund 1: Köparna av lägenheten ville eventuellt även köpa våra högtalare i vardagsrummet. Chuck prissatte dem till 10.000, köparna kontrade med 8.000. Vi ville inte sänka priset bara sådär och då tackade de nej till högtalarna.

Bakgrund 2: Vår diskmaskin har kajkat ihop. Den fungerar fortfarande men står och maler i oändlighet innan motorn orkar dra igång. Vi måste laga den eller byta ut den innan vi flyttar eftersom den plötsligt blivit i så dåligt skick. Jag har kollat på Blocket och en bättre begagnad, fullt integrerad diskmaskin, kostar ungefär 2.500 kronor.

Igår ringde jag upp dem och föreslog följande scenario: Om vi slipper byta ut diskmaskinen så får de köpa våra högtalare för 6.000 kronor. Det tyckte vi var ett bra förslag till en deal, så att alla kan bli nöjda och glada. De får högtalare och diskmaskin (som de själva köper på Blocket, utan att vi blir inblandade) för 8.500 kronor (dvs 500 kronor mer än deras motbud på högtalarna), och vi slipper besväret att leta upp och installera en diskmaskin tre dagar innan vi ska flytta ut.

Istället för att kanske återkomma med ett motbud, om de nu tyckte att det var ett dåligt bud från vår sida, får den manliga parten av köparparet halvt frispel och börjar bubbla om att "här har vi betalat 4.750.000 för en lägenhet och då vill vi inte ha någon ful, icke integrerad, diskmaskin i köket bla bla bla".

Eeehhh? Va? Vem har sagt det?

GAH! Jag blir så himla irriterad på folk som, när de inte har hjärnkapacitet nog att förstå någonting, tar till aggression istället för att be om en förklaring/ett förtydligande. Jäkla pucko. Nu tänker vi köpa nåt riktigt skruttigt och sätta in här, och inte lämna kvar något som kan vara bra för dem att ha i lägenheten (trots att vi inte behöver det själva). Bara för att liksom.

Ellen och den elaka diskmaskinen

Ellen växer så det knakar. I alla fall tror jag att det är så, igår lyckades hon nämligen nå ända upp till handtaget på diskmaskinsluckan (jag blev lite förvånad) och drog till för att öppna. Luckan var bara igenskjuten och inte helt stängd, vilket resulterade i att luckan åkte ut och ner och Ellen ramlade platt baklänges och slog huvudet i golvet.

Min stackars lilla älskling. Det är nog sant som de säger, att köket är hemmets farligaste plats.

Porrleksaken

När en kille vid namn Tobbe slutade på Atos fick jag och Fia dela på en liten avskedspresent från honom, en liten lila skumfylld plastgubbe med horn som låter när man klämmer den på magen. Gubben kan säga:

"I'm a horny little devil"
"I'm feeling really horny"
"I'm a bag... I'm a hornbag" och sen skrattar den ett vansinnesskratt

Det är oklart varför Tobbe valde just en sådan som present till oss, och jag har valt att inte spekulera så mycket i den frågan. Hur som helst, jag hittade den när vi packade, och gav den till Ellen att leka med.

Är jag ok som mamma ändå, tro? Om jag tar tillbaka den när hon börjar förstå engelska lite bättre?

Ni får gärna påminna mig om detta framåt hösten, när Ellen ska börja på dagis. Annars dyker väl soc upp här en vacker dag, undrandes vad för typ av hemmamiljö Ellen har.

Öppna frysen själv

Chuck tog ut något ur frysen, och Ellen blev genast intresserad. När han stängde dörren försökte hon öppna den igen. Chuck hjälpte till i smyg. Efter avslutat värv tänkte Ellen krypa vidare. Chuck ropade "Closing! Closing!" och stängde dörren igen. Ellen vände genast, för att återigen "öppna" frysen. Det gick fint även denna gång (hon förstod fortfarande inte att det egentligen var Chuck som öppnade).

Sen lekte de stäng- och-öppna-frysen-igen-leken typ tjugo gånger till. Efter varje lyckat öppningsförsök klappade vi händerna och ropade "Yeah!". Ellen riktigt lyste av stolthet över sin nya bedrift! Det var härligt att se.

Minnesflaskorna

Jag har i över tio års tid nu envist hållit fast vid några gamla minnesvinflaskor - en från mitt gamla festeri i Linköping och en från tiden i Konstanz. Igår när vi packade fick de dock stryka på foten.

*Litet snyft* Men lika bra var kanske det, vinet hade en läskig brunaktig ton och luktade allt annat än gott. Tur att det är ganska varmt ute nu så att man kan vädra lite.

Packa

Nu har vi nästan packat klart, tack och lov. Undrar hur lång tid det kommer att ta innan alla kartonger är uppackade igen?

Ellen har också hjälpt till efter förmåga. Igår spenderade hon en kvart på att packa ner (och upp, och ner, och upp...) en och samma penna. Hon blev förståeligt nog alldeles slut av den arbetsuppgiften, så Chuck och jag fick ta hand om resterande packning.

Morgonbus

Jag stod i köket och diskade, och Chuck duschade. Ellen var i vardagsrummet och lekte med sina leksaker. Trodde vi i alla fall. På något vis lyckades hon nå en chokladkaka som låg på soffbordet, och hann mumsa i sig några bitar innan vi upptäckte buset.

Såhär såg hon ut för några minuter sen. Fotot är lite suddigt eftersom hon inte ville sitta still, hon förstod nog att hon gjort något som hon inte fick.

Efter den sockerchocken lär hon inte sova på flera timmar. Hoppas att det inte är farligt att äta för mycket choklad?

Hur man sköter ett spädbarn del 21

Nya föreningen

På årsmötet igår fick vi både goda och dåliga nyheter.

De dåliga först: tydligen har man problem med råttor (blääääää!!!!!!!) vid sopstationen på gården samt i källarförråden. Jag har aldrig tyckt om att gå till förrådet själv och nu tänker jag definitivt inte göra det.

Bra nyheter: på grund av den sänkta fastighetsskatten är föreningens ekonomi ovanligt god, så det bestämdes att avgifterna ska sänkas med tio procent. Trevligt!

Hemfärd

Nu har farmor och farfar åkt hem. Trots att Ellen haft jätteroligt med dem har hon ändå varit lite sur på mig som dumpat henne med dem kanske lite för mycket i hennes tycke.

Igår kväll när jag kom hem från årsmötet i nya föreningen var hon alldeles ovanligt klängig, och när jag efter tio minuter satte ner henne på golvet för att gå på toaletten började hon panikgråta. Så hon fick följa med in.

Nu ska jag ägna henne all min uppmärksamhet i en dag, tills mormor och morfar kommer på besök i morgon. Då kommer hon till viss del att bli dumpad hos dem medan jag och Chuck fixar med det sista inför flytten. Hoppas att hon inte får alltför allvarliga men av att bli lämnad så mycket.

Bygganmälan igen

Pust och stön... ÄNTLIGEN har vi lyckats få in bygganmälan till Stadsbyggnadsnämnden. Hade lite problem att hitta en kvalitetsansvarig men fick i dagarna tips om en kille av våra nya grannar.

Byggledaren fixade fram en arkitekt för att ta fram de ritningar som behövs för bygganmälan. För några dagar sen fick jag materialet - en styck ritning där man ser hur planlösningen ska se ut när allt är klart. Men... var är konstruktionsritningen? Och var är specifikationen och beräkningarna för hur stor stålbalk som krävs?

Nu får de fixa fram det utan extra kostnad. De har redan försökt fakturera 7000 spänn för nånting jag hade kunnat rita alldeles själv. Lite mer får de faktiskt anstränga sig för pengarna.

Farföräldrarna

Ellen och farmor trivs alldeles utmärkt tillsammans, men farfar har lite svårare att få över Ellen på sin sida.

Chuck och hans far är ju som bekant väldigt lika varandra, så min teori är att Ellen tror att farfar är en bedragare som försöker få henne att tro att det är han som är pappa. Men det går hon inte på, hon ser ju inte minst på hårfärgen att det är nåt som inte stämmer. Så hon håller sig lite på sin kant.

Igår passade jag på, nu när jag har barnvakt hela dagarna, att gå till frisören och göra lite slingor. Jag var en smula orolig att hon skulle tro att jag också var en bedragare när jag kom hem igen, men det gick fint. Sin mamma känner hon igen, oberoende av hårfärg. Skönt.

Läskigt att vara ensam

I förrgår kom en kille för att hämta upp garderoberna vi lagt ut på Blocket. Vi hade bestämt att han skulle komma över strax efter klockan fem, så vid den tiden begav jag mig till den nya lägenheten för att vänta in honom. Byggarna var fortfarande kvar.

Efter en halvtimme började jag undra vart han tagit vägen? Försökte ringa, men inget svar. Strax därefter gick byggarna hem för dagen. Helt plötsligt blev jag orolig att killen som svarat på annonsen kanske var en skum typ? Där var jag helt ensam i lägenheten.

Jag ringde Chuck och bad honom ringa mig var tionde minut, bara ifall att. När killen väl dök upp (drygt en timme sen) så visade det sig att han och bärhjälpen var hur trevliga som helst.

Såhär i efterhand känner jag mig skitlarvig. Men å andra sidan kan man ju aldrig veta vad det är för folk som svarat på ens annons.

Utan bil i några dagar

I vanliga fall brukar bilen stå parkerad hela veckorna, och bara användas på helgerna. Så i tisdags morse fick Chuck köra sig själv till flyget, eftersom jag inte skulle kunna hämta honom på torsdag kväll (årsmöte med nya föreningen).

Naturligtvis innebar detta, inte särskilt oväntat, att vi för en gångs skull faktiskt behövde bilen. Flyttkartongerna och plasten tog slut, och sånt släpar man inte gärna på bussen... Tur att jag har snälla vänner. Ann-Sofie ställde upp och körde mig dit och hem. Tack, tack!

Elproblem

Igår kväll slutade plötsligt mikron och spisfläkten att fungera. Likaså belysningen i badrummet. Diskmaskinen. Och två av fyra spisplattor (vilket var märkligast av allt - varför bara två av totalt fyra?).

Vi förstod ingenting. Vår elcentral sitter på väggen vid entrén, och alla switchar såg ut som de skulle. Vi provade att stänga av och sätta på elen igen. Inget resultat.

I morse ringde Chuck för att få lite hjälp. "Har ni kollat propparna" frågade de? "Propparna? Vilka proppar? Alla switchar ser ok ut, om det är det ni menar". Det visade sig att vi inte bara har switchar inne i huset, utan även några proppar i ett skåp på baksidan. Samt ytterligare några proppar vid mätaren som sitter på en telefonstolpe på grannens tomt.

Väldigt märkligt. Jag hade ingen aning om att det låg till på det viset. Betyder det att vi också i lägenheten har några proppar undangömda någonstans, som ingen sagt något om? Det känns som lite kaka på kaka.

Nytt i huset

Den här helgen fick vi nästan helt klart i vardagsrummet, efter att Chuck och Larry satt upp den sista fönstersmygen. Snyggt! Det enda som saknas nu är lite taklister vid matplatsen.

Dessutom fick vi upp lite mer belysning i taket. Vi valde att köpa spotlights på Ikea, sådana som löper på två linor från ena väggen till den andra. Vilken skillnad det blev när vi helt plötsligt kan välja att ha allmänbelysning, och inte bara punktbelysning i form av smålampor. Jag är mycket nöjd.

Aeroccino

Vi köpte en Nespressomaskin till fritidshuset för ett tag sen, och nyligen köpte vi ett tillbehör till den - en Aeroccino. Den är hur smidig som helst! Man väljer helt enkelt om man bara vill värma mjölk eller om man vill ha ett rejält mjölkskum, sen häller man i mjölk i behållaren och trycker på en knapp. Voila! Efter ungefär en minut har maskinen jobbat klart. Jag tror att vi kanske måste införskaffa en till lägenheten också.

Det enda man behöver tänka på är att inte fylla upp mjölk över maxstrecket. Jag råkade göra det, och då blev det lite mjölköversvämning på köksbänken. Två gånger, om jag ska vara ärlig.

Farmor och farfar

Ellens farmor och farfar är på besök från Kanada. Jätteskoj! Chuck har satt far sin i arbete i fritidshuset och farmor leker med Ellen.

Jag ligger på soffan och käkar praliner. Typ. Lugnt är det i alla fall.

Oj oj, hur ska den här renoveringen gå?

Pratade med byggledaren idag. Han undrade hurdant golv vi ville ha i det rum som nu är kök men som ska göras om till barnrum. Jaaa, sa jag, vi tänkte ha samma slags trägolv som i övriga lägenheten. Men det är ju inget ni behöver tänka på nu, eftersom vi måste ha kvar det köket tills det nya levereras.

"Ska vi installera de gamla skåpen provisoriskt i det nya köket?" frågade byggledaren. "Vi håller på att ta ner dem nu."

NEJ! Sluta genast!!!

Det hade tydligen inte gått in riktigt, vilka arbetsmoment som ska utföras nu och vilka vi måste vänta med. Jag har god lust att åka tillbaka till stan genast, man måste tydligen hålla dem hårt i handen för att det ska bli som man vill. Jag fasar för att komma dit i början av nästa vecka - jag föreställer mig att de har tagit ner den bärande väggen (trots att jag har sagt att de inte får röra den förrän vi fått igenom en godkänd bygganmälan hos kommunen) och satt endast några träreglar som stöd.

Vojne, vojne. Håll alla tummar ni har för oss, är ni snälla.

Hur man sköter ett spädbarn del 20

Dags för biltvätt

Idag tog vi oss till macken för att tvätta bilen, jag och Ellen. När vi skulle betala frågade jag om biltvätten fungerade idag? Jaaa... sa kassören med en lite undrande min så jag förklarade varför jag ens ställde frågan. Vi hade nämligen försökt tvätta bilen förra gången vi var här nere på landet, men då höll de på att byta ut en dörr så tvätten var stängd.

När det var dags för torken att dra igång så fungerade den dock inte, så innan vi åkte hem sprang jag in för att berätta om felet. Då visade det sig att de redan kände till det, och att reparatör skulle komma imorgon. Men... jag tyckte precis att jag alldeles nyss frågade ifall biltvätten fungerade och ni svarade ja? Nu har vi fula ränder från nedrunnet smutsvatten på bilen. Inte snyggt. Jag ska åka tillbaka imorgon och begära en ny, gratis, tvätt för att få bort dem.

Sickna knasbollar.

Hej heter det

Jag kom tillbaka till vardagsrummet efter att ha varit en sväng i köket för att hämta kaffe. Ellen tittade upp när jag kom in och jag hälsade på henne med ett glatt "Tja!".

Hon stirrade på mig med en min som verkade säga "Doh! Så heter det ju inte!" innan hon höjde höger hand, vinkade, och sa "Hej" klart och tydligt.

Pucko mig. Jag vet ju att det heter så egentligen.

Hur man sköter ett spädbarn del 19

Vilken härlig dag

Idag är en riktigt härlig dag! Solen skiner och jag vill helst bara sitta på balkongen och jäsa. Hade balkongdörren öppen ett tag för att släppa in lite vårluft, men Ellen försökte smita ut hela tiden så nu är det köksfönstret som står öppet istället.

Tidigare idag var vi på Ikea tillsammans med Ann-Sofie och Julia och ikväll kommer tjejerna över på lite hämtmatsmiddag och skvaller.

Som sagt, en riktigt härlig dag!