I vanliga fall brukar bilen stå parkerad hela veckorna, och bara användas på helgerna. Så i tisdags morse fick Chuck köra sig själv till flyget, eftersom jag inte skulle kunna hämta honom på torsdag kväll (årsmöte med nya föreningen).
Naturligtvis innebar detta, inte särskilt oväntat, att vi för en gångs skull faktiskt behövde bilen. Flyttkartongerna och plasten tog slut, och sånt släpar man inte gärna på bussen... Tur att jag har snälla vänner. Ann-Sofie ställde upp och körde mig dit och hem. Tack, tack!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Lite stadskörning i rusningstid har man ju aldrig dragit sig för! He he...
/Ann-Sofie
Skicka en kommentar