Åka tåg

Den här veckan lät vi Chuck ta bilen till flyget själv, så slapp vi gå upp tidigt på måndagmorgonen (-natten). Istället skulle jag och Ellen ta tåget hem till Stockholm.

Det gick sådär. Först var tåget 35 minuter försenat. När det väl kom fram var det nästan fullt. Vi hittade en plats bredvid en farbror, som lämnade kupén efter fem minuter. Han var inte så förtjust i småbarn, antar jag.

Vårt tåg fick vänta på att lämna perrongen i ytterligare fem minuter, eftersom två andra tåg skulle hinna passera först, men till slut kom vi iväg! Efter tio minuters resa stannade vi igen. Ett av de tåg vi släppt förbi hade fått problem och stannat mitt på rälsen. Vi hade dock lite tur i oturen, problemet löste sig på mindre än 15 minuter.

Väl framme i Stockholm fick vi vänta på att det skulle komma en taxi med bilbarnstol. När det väl dök upp en sådan visade det sig att chauffören inte hade så bra koll på hur nämnda bilbarnstol skulle monteras. Jag fick hjälpa till så gott jag kunde. Tio minuter tog det väl innan vi lyckats spänna fast Ellen på ett tillförlitligt sätt.

Från dörr till dörr tog resan ungefär tre timmar. Inte någon drömpremiär inom tågresor kanske, men det gick trots allt såpass bra att jag kan tänka mig att göra om det! Det mesta slår att behöva gå upp klockan fyra för att agera taxi.