Idag stod Ellen uppe på en bänk i den lilla lekstugan på lekplatsen. Hon lutade sig ut, lite för långt, och föll rakt ner med huvudet före. Jag hann sträcka ut en hand och grabba tag i armen på henne, vilket resulterade i att hon gjorde en volt och landade på fötterna istället för på näsan.
Jag, och de andra mammorna som stod bredvid, fick världens chock. Ellen däremot lallade glatt vidare mot nya äventyr, till synes ovetande om hur det kunde ha gått.
Jag kanske inte vågar skicka iväg min lilla våghals till dagis trots allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar