Hur städat har du hemma?

Vi dammsuger en gång i veckan för det mesta. Det är inte riktigt så ofta som vi kanske borde men hey, vem orkar städa hela tiden?

Ibland, när jag utvecklar en smula ångest för att det inte är 100% dammfritt här hemma, kollar jag in den här länken: http://www.houston-imports.com/dirty/dirty.html Sen känns allt bra igen.

Det var bara en tidsfråga...

Ellen är en klätterapa. Hennes senaste favoritklätterställe är soffan, och närmare bestämt dess armstöd och ryggstöd. Det var bara en tidsfråga innan hon skulle tappa balansen och drutta i golvet.

Ikväll gjorde hon just det. Aj aj. Massor av tårar men ingen större skada verkar skedd, förutom att det såklart gjorde ont ett tag och var något av en chock. När hon slutat gråta satt hon tyst i min famn under de tio minuter det tog tills hon somnade. Man blir trött av att vara ledsen.

Wallies

Vi har kommit ytterligare en liten bit i arbetet med att dekorera Ellens rum.

Jag köpte wallies på inreda.com som sattes upp häromveckan. Så här fint blev det:

Bokstäverna sitter på den rundade väggen intill fönstret. Ovanför sängens huvudända ska det sättas upp en tavla.

Dessvärre läste jag inte så noga vid beställningen av bokstäverna. Att å, ä, och ö inte fanns med visste jag, och i texten stod det att man kunde klippa ut små cirklar av de extrabokstäver man inte behövde för att sätta över a och o och på så vis skapa sina egna å, ä och ö vilket jag tyckte lät som en bra idé. Det jag missade var att det bara fanns 1 st extra A, vilket innebär att jag måste köpa ytterligare en uppsättning bokstäver om jag vill få till hela svenska alfabetet.

Lite störigt. Om det är någon som tänkt beställa från inreda.com får ni gärna säga till, så kan vi dela på fraktkostnaden.

Orolig sömn

I natt sov Ellen jättedåligt. Mellan klockan ett och tre var hon vaken mer än hon sov, och hon gnällde nåt alldeles ofantligt mycket.

Jag var rädd att hon fått ytterligare en släng av öroninflammation, men när jag väckte henne vid åttatiden i morse var hon hur glad som helst igen. Vi ägnade fem minuter åt att diskutera djuren på hennes örngott, och deras läten, och sen lekte hon för sig själv ett tag medan jag fixade i ordning lite och gjorde frukost.

Kanske var det bara mardrömmar. Hon såg en läskig scen i en film häromdagen, där elaka späckhuggare försökte äta upp pingvinen Happy Feet. Ellen skrek till och sökte skydd i pappas trygga famn. Dumma jättefiskar.

Helt plötsligt är dagis hur kul som helst

Chuck lämnade på dagis i morse, och Ellen grät inte denna gången heller.

Inte nog med det - när jag på morgonen berättade för henne att det var dags att klä på sig, för att hon skulle gå till dagis så... applåderade hon av glädje.

Hon är snabb i vändningarna, vår dotter.

Nyss så träffa' jag en krokodil...

I går kom Ellen dragandes med två leksaker som hon sträckte fram till mig. En krokodil, och en bil.

Jag kunde inte tolka det på annat sätt än att hon ville att jag skulle sjunga Krokodilsången. Den är mäkta populär på öppna förskolan och på dagis. Texten går såhär:

Nyss så träffa' jag en krokodil
som körde runt i en bil
Han var rätt tjock och fet
och blåste i trumpet
Men bilen var för trång
och svansen var för lång
så den fick ligga på ett litet flak där bak

Hon blir bara smartare och smartare för varje dag.

Va sa'ru sa'ru? Tillfällighet? Nääää, självklart inte.

Nån som vill ha tårta?

På lördag kommer Ello med familj till stan, och jag har lovat att vi ska bjuda på tårta då.

Övriga vänner och släktingar är också välkomna, såklart! Men säg gärna till i förväg om ni kommer så att jag kan dimensionera fikat korrekt.

Sisådär vid halvtvå-tiden blir kanske lagom?

Begravning

I fredags var det begravning.

Ellen var knäpptyst under hela ceremonin. Och jag menar verkligen knäpptyst.

Hon måste ha insett stundens allvar, och reagerat på övriga gästers känslor. Hon såg till och med lite ledsen ut själv, trots att hon förmodligen inte hade någon aning om varför vi var i kyrkan.

OK, ses sen!

När jag lämnade Ellen på dagis idag grät hon inte alls. Hon snodde åt sig en spade från en av fröknarna och såg mycket mer intresserad ut av sandlådan än av mig.

Jag känner mig lite kluven.

Mode för bebisar

Ett måste för flickbebisar:

http://www.heelarious.com/sophie.php

Eeeehhh....?

Glassbilen

Glassbilen stannar utanför Ellens dagis. Det finns inga lägenheter där, och därmed inga kunder, så jag antar att de gör så enbart för att dagisbarnen ska bli helt till sig och gå hem till mamma och pappa på eftermiddagen, tjatandes om att de vill minsann ha glass från Glassbilen.

Jag tror att det fungerar. När glassbilen kom rusade alla ungarna till stängslet och stod där och tittade längtansfullt ända tills den åkte iväg igen.

Smart, Hemglass.

Blääää

Idag lekte Ellen som vanligt en stund i de stora barnens sandlåda på dagis, innan det var dags för oss att gå hem.

En JÄTTESPINDEL (med svenska mått mätt), med en kropp som var minst en centimeter lång, kröp fram och upp på Ellens ben när hon satt och bakade sandkakor.

Jag snodde åt mig en av burkarna hon bakade med, kastade mig så subtilt jag kunde över spindeln och skickade iväg den på en rejäl flygtur. Eftersom jag är löjligt rädd för stora och/eller äckliga djur så bultade hjärtat i racerfart. Ellen märkte ingenting.

Det kliade under kläderna på mig i minst en halvtimme efteråt.

Blääääääääää för monsterdjur på dagis!

Spindeln var kanske inte riktigt så stor som den här rosentarantellan, men nästan. Jag lovar.

Träningsvärk?

Kan man få träningsvärk av att bowla?

Jag har nämligen lite ont i låren och i rumpan, och kan inte minnas att jag gjort något utöver det vanliga förutom just bowlat.

Pinsamt, nästan.

Ellen börjar vänja sig

Både igår och idag har lämningen på dagis gått bättre än vanligt. Ellen börjar gnälla när jag lämnar över henne till en av pedagogerna, och en och annan krokodiltår kläms fram men bara någon minut senare är hon glad igen.

Jag hoppas i alla fall att de är krokodiltårar, och att den minskade ledsenheten inte beror på att hon helt enkelt gett upp eftersom vi ändå inte tycks bry oss om att hon protesterar.

Ute med jobbet

Igår såg jag inte Ellen på hela dagen.

Lämnade hemmet tidigt för att åka till jobbet. Efter avslutad arbetsdag åkte jag och resten av mitt team till Sickla för att äta middag och spela bowling. Vi spelade hela fyra serier, med uttröttade tummar och värkande armar som följd.

Jag har föreslagit att vi ska utgå ifrån den första serien vid bedömningen av kvällens vinnare. Med den definitionen vann jag nämligen.

När jag väl kom hem vid elvatiden låg Ellen och sov. Hon gnydde lite oroligt i sömnen när jag kom och lade mig, och började känna sig omkring i sängen. Hennes lilla hand hittade till min hals och till mitt födelsemärke (som hon älskar att pilla på), och det var allt som behövdes för att hon skulle bli lugn igen. Födelsemärket känner hon igen, och då vet hon att mamma är där hon ska vara. Allt är bra.

Vuxenmiddag

I söndags morse åkte mina föräldrar på mini-kryssning. Eftersom båten avgick tidigt från Stockholm sov de över hos oss natten till söndag. Båtens tidiga avgångstid är egentligen bara ett svepskäl, det är såklart att umgås med Ellen som lockar mest. Detta innebar att jag och Chuck fick möjlighet att gå ut och äta vuxenmiddag på tu man hand!

Vi gick till Rolfs kök på Tegnérgatan. Mycket bra ställe, som jag gärna rekommenderar!

Och tänka sig, vi lyckades ägna kvällen åt att prata om alldeles vanliga vuxensaker och inte enbart om lilltrollet och hennes utveckling och upptåg. Det blir ju lätt fokus på sånt till vardags i vanliga fall.

W?

Vid huvudentrén till Västermalmsgallerian ligger ett café.

På skyltarna står det "W" i ett gigantiskt typsnitt. Under, i lite mindre text, står det "dubbelw".

Vad menar de egentligen? Heter cafét "dubbel-v" eller "dubbel-dubbel-v"?

Plocka ur diskmaskinen

Ellen hjälpte mig att plocka ur besticken ur diskmaskinen. Ett i taget.

Jag tappade räkningen på hur många gånger jag fick säga "tack, tack".

Det tog naturligtvis många gånger längre tid än om jag gjort det själv, men vi har inte så bråttom här hemma. Dessutom tycker jag att barnarbete ska uppmuntras. I alla fall av den här sorten.

Toalettstolen

Ellen har lärt sig klättra upp på toalettstolen.

Viktigare än någonsin att vi kommer ihåg att fälla ner locket, med andra ord.

Duplo

Ellen har en låda Duplo (såna där stora Legobitar) som hon fått av mormor och morfar. Hon leker gärna med dem, men ve den som försöker sätta ihop bitarna med varandra! Hon blir helt vansinnig.

Nä, då är det bättre att mata gosehunden med dem (samtidigt som hon säger "nam nam nam nam") eller stoppa in dem innanför mammas urringning och plocka ut dem igen underifrån.

Snyggare än vanligt

Jag måste säga att det här med att skaffa barn har gjort att jag känner mig snyggare än vanligt. Jag har tajta kjolar på mig på jobbet nuförtiden till exempel, det hade jag aldrig haft förr av rädsla för att se tjock ut kring magen.

I verkligheten är jag e.El. (efter Ellen) något mjukare/"mer kramgo" än tidigare, men det känns på nåt vis mer ok. Jag bär upp det med stolthet - jag har nyligen fött barn och jäklar vad snygg jag är trots det!

Besök och bullkalas

Igår var Carolina över på besök, med sina två busgrabbar i släptåg. Är de inte söta där de har bullkalas i soffan?

Att se yngre ut än vad man är

Tycker du att du börjar se lite gammal ut?

Då har jag världens bästa knep - skaffa lite tonårsakne! Själv har jag en snygg och färgglad finne precis till höger om näsan.

Jag ser inte en dag äldre ut än 14.

Fredag var en bra dag

Fredag var en bra dag för mig.

Bra sak nummer 1) När Chuck kom hem i torsdags kväll vid tiotiden fanns det naturligtvis inga p-platser kvar så han parkerade i en lastzon (med parkeringsförbud mellan 7-17). Dagen efter kom jag inte iväg till jobbet förrän kvart i åtta ungefär. När jag gick till bilen stod det en parkeringsvakt på gatan, som hade börjat lappa bilarna som stod felparkerade. Men med 30 sekunders marginal kom jag iväg innan vakten hunnit fram till vår bil, och slapp därmed p-böter. Woohoo!

Bra sak nummer 2) Min dator anlände äntligen, så nu kan jag börja jobba ordentligt (fast om det är riktigt bra vet jag inte egentligen, det har varit ganska lugnt och skönt fram tills nu). Den är så liten och lätt (1,5 kilo) att jag får plats med den i min nyinköpta handväska modell mellanstor.

Bra sak nummer 3) Träffade tjejerna på middag och drinkar. Vi gick till Raw (klicka för länk) på Rörstrandsgatan. Mycket bra ställe! Lovade Chuck att jag skulle stanna ute sent den här gången (minst till klockan 21 - ja, vi är gamla och trötta nuförtiden och brukar inte orka mycket längre än så), och höll det löftet med lite råge till och med. Jo, det är sant, jag var ute ända till klockan 22!
*viskar* Jag har skvaller också: Anna och Jonas ska få en bebis i mars! Grattis, grattis!

Men åh vad onödigt!

Chuck skulle flytta bilen för att undvika parkeringsböter under städnatten, och upptäcker att nåt jäkla snille tyckt att det var en väldigt rolig idé att tömma luften ur ett av däcken. Inte nog med det, snillet hade även snott med sig en liten del som behövdes för att inte luften skulle pysa ut igen efter att ha blivit påfyllt.

Det gick inte att byta till reservhjul, för vi stod så olämpligt parkerade. Så vi fick ringa Assistancekåren. De var här inom en timme, och fixade problemet, med reservdelar och allt.

Smidig lösning, men jag är ändå irriterad som få - så jäkla onödigt gjort! Om jag sett förövaren hade jag nog kunnat bli våldsam till och med, så arg blir jag.

Faster Gerd

I morse avled min faster Gerd.

Det känns alldeles overkligt.

Vila i frid, lilla faster.

GT

Chuck och jag drack varsin GT nu på kvällskvisten. Ellen blev helavis och försökte med alla medel få sig en klunk.

Jag listade ut att om jag lade några isbitar i hennes vattenglas blev hon glad och nöjd. Det såg ju ganska likt ut i alla fall.

Det är skönt när de är små och lättlurade.

Snutar överallt

När vi gick hem från Daglivs för ungefär en timme sen var det inte mindre än 6 pikébussar fulla med poliser på vår gata. What the...?!

Tror att det har nåt med en fotbollsmatch att göra. Vi stannar definitivt hemma ikväll, det verkar farligt att gå ut.

Apelsin?

En gammal kollega från Atos-tiden, Gabriella, bloggar om sin familj på alltombarn.se. Ett inlägg kändes extra träffande (ni hittar originalinlägget här), om man byter ut flickebarnets fråga till "Huh?" skulle detta kunna vara en konversation från det Gillska hemmet.

Gabriellas blogginlägg enligt nedan:

"Pappan köpte en ladda apelsiner att kurera med.
Skojsiga leksaker tyckte Lillasyster.
Plockade en och en ur skålen.
Lillasyster: Ä dä?
Pappan: Apelsin.
Lillasyster: Ä dä?
Pappan: Apelsin.
Lillasyster: Ä dä?
Pappan: Också en apelsin.
*Pappan plockar upp en apelsin*
Pappan: Vad är det här?
Lillasyster: Boll."

Ajabaja

Jag ska sluta säga ajabaja till Ellen (jag säger det inte så ofta i och för sig eftersom hon inte gör särskilt mycket saker som är riktigt fel eller farligt), hon blir förvirrad och tror att jag försöker initiera ett blöjbyte.

Nej, mamma, jag har INTE baj(s)at.

Diskmaskiner

Vi har lite otur med våra diskmaskiner. Ni kanske minns att diskmaskinen i gamla lägenheten pajade lagom till att vi skulle flytta, och att vi fick ta dit en reparatör samma dag som flyttlasset gick.

Vår nya diskmaskinen gick också sönder för några veckor sen, och började läcka stora pölar på köksgolvet. Hela fyra månader gammal var den då, lagom irriterade.

Idag var reparatören här för andra gången (första gången han var här saknades det en reservdel) och nu får vi äntligen använda den igen. Bra det, jag gillar inte att handdiska om jag inte absolut måste.

Medicinering utan (så mycket) bråk

Förra gången Ellen var tvungen att ta medicin slutade det oftast med kräkkaskader, trots att vi sprutade in medicinen i munnen alldeles enligt instruktionerna.

Den här gången går det mycket bättre! Hon protesterar förstås lite grann genom att åla sig och vifta med armarna, men när jag väl fått in sprutan i mungipan på henne lugnar hon ner sig och låter mig spruta in medicinen.

Det kan ha lite att göra med att vi fick en annan sort den här gången, med jordgubbs- och apelsinsmak. Skönt att slippa plåga henne mer än nödvändigt är det hur som helst!

Badbilder

Kolla värsta coola, den går att sätta fast på magen!

Ge hit kameran nu, säger jag! Jag vill testa om den flyter.

Öroninflammation

Ellen har öroninflammation, för andra gången i sitt unga liv.

Vi fick medicin och varvar den med både Alvedon och Ipren. Hon har varit trött hela dagen, men vid gott mod framåt eftermiddagen/kvällen, när medicinen hunnit börja verka. En liten kämpe!

Nu blir det medicinering i fem dagar hemma hos mamma och pappa. Det är inte bara negativt att vara sjuk trots allt.

Det blev visst till att vabba ändå

Vi skickade iväg Ellen till dagis igår eftersom hon verkade frisk igen. Ingen feber på morgonen, och hon åt ordentligt med frukost.

Det var nog ett dåligt beslut. Hon var så trött igår kväll att hon somnade redan klockan sex, och idag på morgonen har hon gråtit mer eller mindre konstant i tre timmar, tills hon nyss däckade av utmattning. Vi ska gå till husläkaren idag kl 11 så att vi kan få hjälp med att lista ut vad som felas.

Usch vad taskig jag känner mig som inte lät henne vara hemma igår. Nu kom det dåliga beslutet tillbaka och bet mig (oss!) hårt i rumpan.

Ellens rum 2

Oj! Idag när jag kom hem från jobbet hade Chuck målat det gröna i Ellens rum. Jättefint blev det!

Flummiga jag märkte det dock inte först. Jag gick in i rummet och tyckte att det luktade ganska mycket färg, men jag trodde att det var färglukten från igår som fortfarande var kvar. Dessutom noterade jag att väggen såg färgad ut men av någon anledning fick jag för mig att det var den blå färgen som reflekterades. Det tog säkert 20 sekunder innan jag lade ihop ett och ett.

Jag får skylla på att jag inte är van att jobba. Jag blir lite trött och virrig.

Ellens rum

Idag har vi (jag) målat lite i Ellens rum. Den blå bakgrundsfärgen på ena väggen är på plats.

Plan för det fortsatta arbetet:

Måla grönt på väggen på motstående sida.
Måla dinosaurie på den blå väggen.
Sy gardin samt prydnadskuddar till sängen.
Köpa (och måla?) hyllor.
Köpa matta.
Dekorera med wallies.
Bygga mdf-träd samt måla detsamma.

Ett snabbt överslag ger... ungefär 6 månaders tid innan "efter-bilder" finns tillgängliga på bloggen.

Vi är inte så snabba.

Sjuk redan?

Ellen har varit lite hängig i helgen. Inte jättemycket, men en smula tröttare än vanligt. Lite feber i lördags men inte därefter.

Får se hur hon mår imorgon bitti. Att vabba redan dag 5 på nya jobbet känns som om det kan var närapå rekord.

Men klart man ställer upp för sin lill-skruttis om det behövs.

Dryg-Lotta

I tisdags stötte jag på min chefs chef, tillika ansvarig för hela Sales/Marketing i Norden, i korridoren. Han gratulerade mig till det nya jobbet och istället för att ge det normala svaret "tack så mycket" valde jag att svara "nej, det är ju jag som ska gratulera". Jag tyckte att jag var lite rolig.

Nu verkar det som om berättelsen om min dryga/roliga kommentar har spridits över halva kontoret. De som känner mig vet förstås att jag bara skämtade (ok då, halvskämtade, lite allvar menade jag allt) men övriga lär ju tro att jag är typ drygast i världen.

Men det bjuder jag på.

Yoghurt med bilder

Som sagt, Ellen vill gärna äta sin yoghurt alldeles själv.

Vi tvättar ganska ofta nuförtiden.

Aj som...

Ellen biter mig (inte Chuck, eller någon annan, bara mig) i lekens hetta. Ofta och hårt. Hur får man henne att sluta? Det gör oooooooont!

Bara så ni vet

Texten på Ellens tröja lyder: "I might not be as big as you but I can be louder".

Jag köpte den inför dagisstarten så att de andra, större, barnen skulle veta. Liksom.

Shopping, shopping, shopping... och lite käk

I helgen tog jag och Ann-Sofie barnledigt för att åka till Täby och shoppa kläder inför jobbstarten nu i veckan. Anledningen till att vi valde just Täby var för att Zara finns där (och vi hade ingen lust att trängas i city).

Vilken besvikelse. Det fanns inte alls mycket fint på Zara i år. Det slutade med att vi shoppade till största delen på H&M. Och det behöver man ju egentligen inte åka ända ut till Täby för att göra.

På lördagkvällen blev vi även bjudna på middag hemma hos familjen Gabrielsson. Ellen tyckte att det var grymt! Massor av nya leksaker att leka med, och en liten tjejkompis att klappa på! Julia verkade också tycka att det var skoj med småfolkssällskap, alternativt är hon en väldigt tålmodig liten tjej. Jag passade på att skrika ikapp med småtjejerna när de satte igång. Man får liksom inte riktigt skrika så mycket som man vill när man är vuxen, och då är det bäst att ta chansen när man kan skylla sitt beteende på barnen.


Igår blev det ännu mera shopping för min del. Min nya chef satt i möten hela måndagen och tyckte därför att jag inte behövde komma in till jobbet då. Härligt med mjukstart!