I tisdags stötte jag på min chefs chef, tillika ansvarig för hela Sales/Marketing i Norden, i korridoren. Han gratulerade mig till det nya jobbet och istället för att ge det normala svaret "tack så mycket" valde jag att svara "nej, det är ju jag som ska gratulera". Jag tyckte att jag var lite rolig.
Nu verkar det som om berättelsen om min dryga/roliga kommentar har spridits över halva kontoret. De som känner mig vet förstås att jag bara skämtade (ok då, halvskämtade, lite allvar menade jag allt) men övriga lär ju tro att jag är typ drygast i världen.
Men det bjuder jag på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
roligt o roligt, det är ju sant!!!
Exakt! (Vilken förstående faster du är, Anne!!!)
Hahahahahaha! :-)
//fia
Skicka en kommentar