"Mammaja", "pappaja", "vovveja" osv. De senaste dagarna har Ellen börjat lägga till några bokstäver efter alla ord.
Jag fattade ingenting. Tills jag kom på att det förmodligen är mitt fel.
När Ellen pekar på mig och säger "mamma" brukar jag bekräfta det genom att säga "det är mamma, ja (det stämmer)". Inte trodde jag att placeringen av ordet "ja" i meningen skulle ha så stor inverkan.
Man får onekligen tänka på vad man gör och säger i sitt umgänge med barn, deras knivskarpa små hjärnor snappar upp allt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar