Partytuta

Vi hittade nyligen en liten partytuta här hemma, Ellen gillar den skarpt. Hon skrattar helt hysteriskt när vi blåser i den.

Det är så härligt när hon skrattar, jag skulle kunna blåsa i den hela dagarna. Med något avbrott då och då för att leka en stund i sängen, det brukar också leda till hjärtliga skratt.

Vår lilla guldfisk

Ellen verkar inte ha så långt minne. Vid middagen idag serverades det korv, kyckling, oliver och kidneybönor. Kidneybönor var ingen favorit, Ellen spottade ut. Hon verkade dock tycka att de utseendemässigt såg aptitliga ut, så hon plockade upp en till och stoppade i munnen. Blä! Ut med den också. Sen fortsatte hon att göra likadant säkert tio gånger till, ungefär som om hon tänkte att nästa kidneyböna kanske smakar lite bättre? Man kan ju inte dra alla bönor över en kam.

Väldigt underhållande var det i alla fall för oss andra vid middagsbordet.