Mode för bebisar

Ett måste för flickbebisar:

http://www.heelarious.com/sophie.php

Eeeehhh....?

Glassbilen

Glassbilen stannar utanför Ellens dagis. Det finns inga lägenheter där, och därmed inga kunder, så jag antar att de gör så enbart för att dagisbarnen ska bli helt till sig och gå hem till mamma och pappa på eftermiddagen, tjatandes om att de vill minsann ha glass från Glassbilen.

Jag tror att det fungerar. När glassbilen kom rusade alla ungarna till stängslet och stod där och tittade längtansfullt ända tills den åkte iväg igen.

Smart, Hemglass.

Blääää

Idag lekte Ellen som vanligt en stund i de stora barnens sandlåda på dagis, innan det var dags för oss att gå hem.

En JÄTTESPINDEL (med svenska mått mätt), med en kropp som var minst en centimeter lång, kröp fram och upp på Ellens ben när hon satt och bakade sandkakor.

Jag snodde åt mig en av burkarna hon bakade med, kastade mig så subtilt jag kunde över spindeln och skickade iväg den på en rejäl flygtur. Eftersom jag är löjligt rädd för stora och/eller äckliga djur så bultade hjärtat i racerfart. Ellen märkte ingenting.

Det kliade under kläderna på mig i minst en halvtimme efteråt.

Blääääääääää för monsterdjur på dagis!

Spindeln var kanske inte riktigt så stor som den här rosentarantellan, men nästan. Jag lovar.

Träningsvärk?

Kan man få träningsvärk av att bowla?

Jag har nämligen lite ont i låren och i rumpan, och kan inte minnas att jag gjort något utöver det vanliga förutom just bowlat.

Pinsamt, nästan.

Ellen börjar vänja sig

Både igår och idag har lämningen på dagis gått bättre än vanligt. Ellen börjar gnälla när jag lämnar över henne till en av pedagogerna, och en och annan krokodiltår kläms fram men bara någon minut senare är hon glad igen.

Jag hoppas i alla fall att de är krokodiltårar, och att den minskade ledsenheten inte beror på att hon helt enkelt gett upp eftersom vi ändå inte tycks bry oss om att hon protesterar.