Dags att sova

Det är underhållande att få Ellen i säng.

Hon brukar vara ganska speedad på kvällarna, särskilt på helgerna. Men i säng måste hon ändå i någorlunda rimlig tid. Jag brukar lägga mig bredvid henne på sängen, blunda och låtsas sova samtidigt som jag anstränger mig för att andas så djupt och lugnt som möjligt. Jag har fått för mig att min lugna andning ska smitta av sig på henne så att hon också lugnar ner sig, för att slutligen somna. Vete tusan om det fungerar egentligen, men jag envisas ändå.

Tiden från att hon läggs i sängen tills hon somnar brukar spenderas på ungefär samma sätt varje kväll:

1) Ellen går igenom alla ord hon kan: mamma, pappa, Ellen, mormor, kaka, byxor, gris, vovve, pasta, katt, bada, läsa, boll osv osv

2) Småpratet avbryts då och då av ett "YEAH!" samtidigt som hon sträcker upp båda armarna i luften i en segergest. Det sägs att det är bra att visualisera sina framgångar, att det ökar chanserna för att målen faktiskt uppnås, så det är ju bara positivt (om än överraskande när det händer).

3) Ellen sticker in ett finger i min näsa eller min mun, antingen för att kolla vad för intressant som kan tänkas finnas där inne, eller för att kontrollera att jag verkligen sover och inte bara försöker luras.

Jag får anstränga mig till tusen för att inte börja skratta. Det är svårt att sova räv när skrattet ligger och bubblar i magen, färdigt att spränga sig ut.