Säg det med blommor

Ellen plockade en liten blå blomma på väg till dagis, som hon deklarerade att en av hennes fröknar skulle få. Hon höll ömt i den lilla blomman hela vägen. Lycklig över att få sprida lite glädje halvsprang hon de sista femtio metrarna, ropandes sin frökens namn.

När vi kom fram sprang hon direkt fram till sandlådan och tryckte ner blomman i sanden.

Just det - hon är inte bara snäll, hon är intelligent och rättvis också. Hon har sett hur pappa gör på landet. Naturligtvis är det så att om man planterar något i jorden så växer det upp och blir både större och finare, och då kan ALLA fröknarna få varsin blomma.

Undra på att man är så stolt att man nästan spricker ibland.

Tidsödande resor

I fredags tog det oss 3 timmar att köra från Stockholm till Södertälje, pga en stor olycka som skett på motorvägen. Det blir en snitthastighet på ungefär 13 km i timmen.

Ellen, gåendes på sina egna små ben till dagis, har en snitthastighet på 2,5 km i timmen. 24 minuter tog det att gå den korta biten i morse. Men det var det värt - vad stor hon kände sig, som orkat gå (i hennes ögon) heeeela den lååååånga vägen, när vi sent omsider kom fram!

Dagens ord: Alililivo

Ni vet den där sången "I'm a believer"- "And then I saw her face, now I'm a believer, not a trace of doubt in my mind"? Den är med i Shrek, och Ellen sjunger glatt med.

"A-li-li-livo"...

Anna Wahlgren

Men vad gör människan med det stackars barnet? Försöker hon trycka in skallen på honom?

http://www.annawahlgren.com/index.php/view/svenska/filmer-tryckpressen

Grattis Ellen!

Vad är det för en dag?

Vad är det för en dag?

Nej, det är ingen vanlig dag

för det är Ellens födelsedag

Hurra, hurra, hurra!

Hurra, hurra, hurra!

Annons i tidningen har hon fått också, det har mormor och morfar sett till: "Ellen 2 år"

P.S. Nej, hon är inte alltid en smutsgris. Men det är tydligen vanligt förekommande vid de tillfällen då kameran åker fram, har jag märkt

Nej, jag är inte trött

När den här bilden togs hävdade Ellen med bestämdhet att hon inte alls var trött.

Jag vet inte, jag. Jag tycker att hon ser ganska trött ut, och det faktum att hon faktiskt somnade 45 sekunder senare gör att jag känner mig relativt säker på att jag har rätt.

Ellens egen tavla

Jag köpte en tavla till Ellen, med hennes namn samt info om födelsedatum, -tid, -vikt och -längd. Söt va?

Här kan man hitta fler fina motiv: http://www.bettinadesign.blogspot.com/

Shupp up!

Jag försökte roa Ellen med lite skönsång, men valde hela tiden fel låtar (det är noga med sånt, det som är populärt idag kan vara helt uppåt väggarna fel imorgon) vilket Ellen upplyste mig om.

"Shupp up!" sa hon.

What the...? Det lät märkligt likt "Shut up" men det kan hon väl ändå inte ha sagt - och om hon faktiskt sa det, var har hon lärt sig det nånstans?

Det här med namn

Ellen: "Pappa Chuck!"
Jag: "Precis, pappa heter Chuck. Vad heter mamma då?"
Ellen: "Tomat!"

Klippa håret

I tisdags gick Ellen till frisören för första gången. Vi hade pratat om det innan, och tittat in genom fönstret i frisersalongen ett antal gånger, så hon var jättetaggad och uppspelt.

När det visade sig att frisören ville kamma håret (ja, det kom tydligen som en överraskning) var det inte lika roligt längre. Ellen grät en smula, och fick sen sitta i min famn, med huvudet hårt inborrat mot min hals, medan frisören gjorde sitt bästa för att komma åt att klippa ändå.

Klubban hon fick efteråt hjälpte till att förhöja upplevelsen något, så jag hoppas att det går bättre nästa gång.

Ellen älskar visst alla

Vi låg i sängen för ett tag sen och försökte somna.

"Jag älskar dig, mamma", sa Ellen.
"Jag älskar dig också, gumman", svarade jag.
"Jag älskar dig, pappa", sa Ellen.
"Pappa älskar dig också", svarade jag.
"Jag älskar dig, Agnes", sa Ellen.

Agnes? So much för den kärleksförklaringen, jag trodde att vi som föräldrar skulle ha en speciell plats i Ellens hjärta men så var det visst inte.

Påskkärringar

Igår firades det påsk på Ellens dagis. Det bjöds på påsklunch, och barnen blev vackert sminkade som påskkärringar.

"Hej, små påskkärringar" hälsade jag barnen när jag kom för att hämta Ellen.

"Och hej, alla vanliga kärringar", lade jag till och nickade åt fröknarna.

Jag tyckte att jag var jättevitsig. Fröknarna skrattade lite artigt.

Jag kallar den här typen av skämt för singel-tennis. Jag lägger upp dem själv, och sen smashar jag in dem.