Första bjudningen i lägenheten

Igår hade vi vår första bjudning i lägenheten (släkten ej medräknad), när familjen Candell var över på lite typisk Svensson-helgmat.

Tacos, alltså. Så löjligt enkelt och så löjligt gott!

Picknick i parken

Idag var vi på picknick i Kronobergsparken. Det var mysigt! Det kunde ha varit ännu mysigare om vi varit smarta nog att inte sätta oss med lekplatsen inom synhåll. Nu tog det bara några minuter innan Ellen tröttnade och stack iväg mot gungorna istället, så jag och Chuck fick äta lunch i omgångar.

Nästa gång väljer vi en annan plats, så att vi kan äta först och leka sen. Man lär så länge man lever!

Oupps!

Ellens har börjat med en ny grej. När hon tappat (läs: kastat) något på golvet tittar hon oskyldigt på mig och sätter händerna för munnen i en "oupps-gest". Gulle!

Namnbyte?

Vi funderar på om vi ska ändra Ellens namn lite. Det är ju taskigt att hon ska behöva heta nåt alldeles vanligt, med tanke på hur många andra barn har riktigt speciella namn. Typ Cewin, Melizzah, eller Alxsandra.

För det är ju så, att mest annorlunda namn innebär intressantast och mest speciell personlighet.

Än så länge har vi kommit fram till två förslag:

LN
eller Ellehn (h:et är stumt)

Vilket tycker du är coolast?

Det är SÅ spännande med besök

Mamma och pappa, samt en av mina farbröder, är på besök hos oss idag och ska stanna över natten.

Ellen tycker att det är SÅ alldeles vansinnigt roligt och spännande med besök. Antar att det blir lite trist i längden att bara hänga med morsan hela dagarna.

Det var såpass spännande att jag blev tvungen att skicka ut besökarna på krogen en sväng så att Ellen skulle kunna somna. Och visst, 15 minuter efter att de gått låg hon och sov sött i sängen.

Tur att barnvaktstestet utlöpte väl, att ta med henne ut på restaurang i förhoppningen att hon ska somna i vagnen är ju inte ens värt att drömma om.

Strömavbrott

Igår kväll vid tiotiden så - tjoff! - dog elen i hela lägenheten. Ja, förutom kyl/frys, ugn och mikro som av någon märklig anledning fortsatte att fungera som vanligt.

Fram med ficklampa och stege, och så klättrade jag upp för att inspektera alla typ 40 proppar vi har i proppskåpet. Allt såg bra ut. Jordfelsbrytarna likaså.

Panik?!

Då hörde jag aktivitet på gården, så jag gick för att kolla vad som var på gång. Det visade sig att alla lägenheter i vår bostadsrättsförening var påverkade. I de flesta verkade det som om någon liten grej - en lampa här, och en där - fungerade medan allt övrigt var utslaget. Ett mycket märkligt strömavbrott.

Nu funkar allt igen (vilket ni kanske redan förstått, eftersom jag bevisligen skriver på datorn). Skönt.

Balkongen

Ellen älskar att vara på balkongen. Hon står gärna vid räcket och tittar, och ropar glatt ner till folk som går över gården. Att försöka kasta ner prylar på cyklarna som står parkerade under är också roligt.

Jag däremot gillar inte att hon är därute utan passning. Jag är rädd att hon ska fastna med diverse lemmar mellan springorna i räcket. Och så är jag inte överförtjust i att springa ner och hämta upp grejer som kastats ner heller.

Dock vill jag gärna ha balkongdörrarna öppna för att få in ordentligt med luft, det blir ju så varmt i lägenheten pga söderläget. För att lösa problemet har jag ställt en ganska hög fotpall framför dörren. Dessvärre visade det sig nyligen att den lilla klätterapan lärt sig att komma upp på pallen på egen hand, och därmed kan hon ta sig ut på balkongen själv. Vilken frihet! Hon är hur nöjd som helst med sig själv. Duktig busunge.

Så nu blir det väl till att införskaffa ett sånt där tyg som man fäster mellan spjälorna i balkongräcket, lite trist att halva utsikten försvinner bara. Men förhoppningsvis kan vi ta bort det nästa år, när nyhetens behag sedan länge är försvunnet.

Spargrisen

Ellen fick en liten rosa spargris när vi var på IKEA. Där hamnar numera alla våra enkronor. Hennes finmotorik är tydligen mer utvecklad än jag trott, hon klarar själv av att stoppa ner pengarna i springan.

Roligt är det också, så det är klart att vi hjälper till när hon vill leka med grisen! Hon kommer snart att bli rik, så mycket småpengar som hon lyckas tigga till sig.

Friday's

I lördags, efter att vi varit runt på diverse möbelaffärer, käkade vi lunch på Friday's nere på stan.

Jag beställde en "appetizer to share" - chicken nachos. Beskrivning från menyn: Krispiga tortillachips toppade med marinerad och grillad kycklingfilé, lök och paprika. Toppad med smält Monterey Jack-ost och skivade Jalapenos. Serveras med pico de gallo, guacamole och sour cream.

Pris 149 spänn. Pris i kombination med att den var tänkt för flera personer gjorde att jag trodde att det skulle vara ganska mycket mat. Tji fick jag. 12 stycken små, trekantiga tortillachips var vad som serverades. 12,40 kr per tortillachips alltså. What a scam! Tur att Chuck valde en lite matigare rätt, som jag också kunde hugga in på.

Vet inte vad jag vill säga med det här inlägget. Förmodligen bara upplysa er, ifall ni någon gång skulle få för er att göra samma misstag.

Störiga barnfamiljer

Vi har transformerats till en sån där störig barnfamilj som andra (förmodligen främst unga barnlösa eller sura tanter/farbröder) irriterar sig på.

I lördags var vi till Mio (Och IKEA. Och BQ of Sweden. Och några ställen till.) i Kungens Kurva för att spana in soffor och mediamöbler. Det fanns rulltrappor där, vilket tydligen är Ellens favoritlekplats numera. Halva tiden på Mio gick åt till att jaga efter Ellen, som sprang så fort hon kunde på sina små ben för att hinna före oss till rulltrapporna. Allt under mycket skoj och glam, och en hel del lyckliga barnskrik. Det blev ett ganska ljudligt besök, med andra ord.

Nåja, vi tre hade roligt i alla fall! Och det är ju huvudsaken, i min värld.

Den här soffan har vi för övrigt spanat in (fast en tresits med tillhörande fotpall, och armstöd av typen Lazy eller Soft): http://www.mio.se/Sortiment/Vardagsrum/Soffor/Sit-Down/. Till det funderar vi på en schäslong, av typen Coffee, istället för en vanlig fåtölj på andra sidan soffbordet. Mörkgrått tyg blir det nog, vitt är inte optimalt när man har en liten och (väldigt ofta) kladdig familjemedlem hemma.

Vad tror ni om det? Vi har ett begränsat utrymme för soffan. Den ska gärna vara så stor/platseffektiv som möjligt men den får maximalt vara 238 cm bred, och blir den djupare än 120 cm kan vi inte öppna båda balkongdörrarna.

Snygga mediamöbler är för övrigt hur svårt som helst att hitta. Tips, någon? Maximal bredd för tv-bänken är sisådär 150 cm tror vi. Helst ska det finnas luckor att gömma stereo och dvd bakom. Och så gillar vi vitt och/eller/med inslag av valnöt. Tv-bänken får gärna vara i samma serie som soffbordet (ja, vi letar efter ett nytt sånt också), eller åtminstone matcha i färg och stil.

Sickna krav vi har :-) Tur att vi inte har så brådis att få allt 100% färdigt, det får ta sin lilla tid att hitta rätt grejer helt enkelt.

Mycket gjort

Jag vet att jag missat att uppdatera här de senaste dagarna, och i vanliga fall kan man kanske tolka det som om det inte hänt så mycket som är ens någorlunda värt att skriva om. Ett rimligt antagande - det är inte så särdeles mycket action i mitt och Ellens liv till vardags. Men just denna helgen var anledningen dock precis tvärtom.

Vi har fixat och donat här hemma hela helgen och oj, vad mycket vi hunnit med. Belysning är ordnat i garderoben och i gästrummet. Förvaringsskåp har satts upp i tvättstugan. Alla utom två kvarvarande flyttkartonger har packats upp, och vi har till och med - håll i er nu - hängt upp tavlor! Just tavlorna gjorde en enorm skillnad, det ser riktigt hemtrevligt ut nu.

Nu kan vi ta hem folk utan att behöva ursäkta röran och skämmas en smula. Kul!

Ellens sömnvägran från förra inlägget höll för övrigt i sig hela helgen. Jag tror att det helt enkelt är för roligt att vara vaken när pappa är hemma.

Tålamod

Idag blev jag redigt trött på Ellen. Hon ville INTE somna. Hon var hur trött som helst och gäspade hela tiden. Jag tog med henne in i sovrummet, lade henne på sängen och försökte amma henne till sömns. Icke sa Nicke. Hon försökte fly fältet säkert 20 gånger. Till slut blev jag så sur/trött/irriterad att jag lämnade henne på sängen och gick ut i vardagsrummet för att lugna ner mig själv.

30 sekunder senare kommer hon lullandes, klättrar upp i soffan, lägger sig i min famn och... somnar. Jämrans trollunge.

Kan man vara i nån slags trotsålder när man bara är knappt 15 månader gammal?

Välling

Jag har äntligen lyckats få Ellen intresserad av välling. Numera sveper hon sin lilla mugg på några minuter, samtidigt som hon ger ifrån sig diverse vällustljud. Hon har precis lärt sig att hålla i muggen själv när hon dricker, och hon ser så söt ut där hon sitter uppkrupen i soffan på kvällskvisten, drickandes sin välling.

Tyvärr har vällingdrickandet inte hjälpt mot alla nattliga uppvaknanden, vilket jag hade hoppats. Nåja, några månader till med avbruten nattsömn kan jag väl klara av.

"Bara" 17 kvar nu...

Igår lyckades jag hinna med att packa upp 10 flyttkartonger, främst innehållandes böcker. Nu är det "bara" 17 flyttkartonger kvar! Det känns bra. Några av de kvarvarande kartongerna kan nog flytta ner till källaren direkt, en snabb lösning i kampen att skapa ordning.

Jag hittade för övrigt 26 fulla pärmar. 26??!! Hur har jag lyckats samla på mig så mycket papper, och varför har jag trott att jag behöver spara det så länge? Vansinnigt. Idag blir det till att rensa.

Tori & Dean inn love

Jag kan villigt erkänna att jag, fördomsfullt nog, har antagit att Tori Spelling bara är ytterligare en i raden av dryga, bortskämda, ointressanta rikemansbarn. Typ Paris Hilton.

Men efter att ha sett några avsnitt av Tori & Dean inn love har jag ändrat mig. Både hon och maken är ju hur sköna och roliga som helst! I like!