Your-ami?

Igår kollade vi på AFV (igen). De visade ett klipp där en pappa filmade sin lilla dotter, sisådär fyra år gammal, på stranden.

Pappan: Do you know where you are?
Dottern: Your-ami.
Pappan: Your-ami? No, we're in Miami.
Dottern: Yes, Your-ami.
Pappan: No, Miami.
Dottern: Your-ami (märkbart irriterad, hon säger ju rätt! Pappa säger att det är hans Ami, och hon håller med. Ska det vara så svårt att förstå?)

Pappan byter strategi: No, we're in Your-ami.
Dottern: My-ami??
Pappan: There you go! Good girl!

Nya stövlar

Igår gick vi tillbaka till Barnskospecialisten för att byta Ellens gummistövlar. Det blev ett par rosa med snäckor på. De var lite lättare än de vi tidigare köpt, så förhoppningsvis får hon inte lika svårt att gå i dem.

OK, jag erkänner. Egentligen bytte jag stövlarna för att de vi köpte först inte matchar hennes nya regnställ. Men det kändes som en så himla ytlig anledning.

Kompromisser

När jag skulle ta fram gröt till frukost i morse fick Ellen syn på en ask med russin som låg i samma låda, och hon bestämde sig raskt för att hon ville ha dem till frukost istället. Jag höll inte med.

Så det fick bli kompromiss - i varje sked med gröt lade jag ett russin, och då gick hon med på att äta.

Slappt eller smart, därav kan det säkerligen råda olika meningar. Men det funkade i alla fall.

Trött utan amningshormoner

Det sägs att amning ger nåt slags hormontillskott som gör att man som mamma klarar sig med väldigt lite sömn utan att gå under. Jag tror att det kan stämma. Nu när vi inte ammar längre sover jag mycket djupare på nätterna. Tidigare har jag vaknat till så fort Ellen gett minsta ljud ifrån sig i sängen, men för några nätter sen vaknade jag inte förrän hon stod bredvid sängen med en bok som hon varit ute i vardagsrummet och hämtat och tyckte att vi skulle läsa.

Senil blir man visst också vid avslutad amning. Igår var jag nära att lämna Daglivs utan att packa ner och ta med matvarorna jag just betalat.

Jag kanske behöver lite semester.

Hallå dagis???

I fredags ringde jag till Ellens dagis, för att bekräfta att vi kan komma på infomötet nästa måndag och för att fråga om vi kan få komma dit en sväng och titta på lokalerna och säga hej till några av fröknarna. Det fanns ingen ordinarie personal på plats så tjejen jag pratade med skrev ner meddelandet och sa att de skulle återkomma nästa vecka.

Igår ringde jag igen, eftersom jag ännu inte hört något. Denna gång fick jag inget svar alls, utan lämnade ett meddelande på telefonsvararen och bad dem höra av sig.

Tror ni att det är någon som har ringt? Nu är jag sur. Jäkla skitdagis. Har god lust att fråga, inför alla andra föräldrar på infomötet, hur det är tänkt att man ska göra om man behöver få tag på personalen, så att de får skämmas lite. Det enda som hindrar mig är att jag är rädd att Ellen kanske får lida för det, och det vill jag såklart inte.

Grannarna

Jessica och Fredrik heter de. Alices föräldrar alltså.

Om man vill se hur det ser ut hemma hos dem kan man köpa sig senaste numret av "Hem ljuva hem", där deras kök finns med i ett reportage.

Som om det inte var nog med spännande så kan jag även skvallra om att Fredrik var den som hittade den döde mannen vid Norr Mälarstrand för några dagar sen.

Usch och fy! Det senare var lite för mycket action för min del. Inredningsreportage känns mer lagom.

Regnkläder

Jag bestämde mig till slut för att köpa Bamse-regnstället på Lindex till Ellen, den har fått bra kritik och ska tydligen tåla det mesta. Det minsta de hade var storlek 80. Det är hur stort som helst, jackan når nedanför knäna på Ellen. Hon traskade runt som vanligt dock, så tydligen störde det henne inte. Det var ju bra.

Stövlarna däremot gillar hon inte alls. Så fort jag satte på dem frös hon till is och vägrade röra sig ur fläcken. Det känns antagligen väldigt annorlunda jämfört med vanliga skor. Jag försökte hjälpa henne att gå genom att hålla henne i handen, men icke. Vi får försöka igen imorgon. Eller så löser det sig av sig självt första gången det är dags att leka ute i regnet med de andra barnen.

AFV

Ikväll satt jag och Ellen och kollade på AFV - America's funniest home videos - på TV. De visade ett antal klipp med folk som halkade/trillade ner i pooler, det ena fallet mer absurt än det andra. Ellen skrattade högt och hjärtligt, tydligen är detta hennes typ av humor.

Jag skrattade också, fast mer åt henne än åt klippen.

Värsta volten!

Idag stod Ellen uppe på en bänk i den lilla lekstugan på lekplatsen. Hon lutade sig ut, lite för långt, och föll rakt ner med huvudet före. Jag hann sträcka ut en hand och grabba tag i armen på henne, vilket resulterade i att hon gjorde en volt och landade på fötterna istället för på näsan.

Jag, och de andra mammorna som stod bredvid, fick världens chock. Ellen däremot lallade glatt vidare mot nya äventyr, till synes ovetande om hur det kunde ha gått.

Jag kanske inte vågar skicka iväg min lilla våghals till dagis trots allt.

Föräldrars namn

Jag har tänkt på en grej. Ganska ofta, när det gäller familjer jag inte känner så väl, så vet jag vad barnen heter men vad föräldrarna heter är däremot oklart.

Grannarna ovanför, till exempel. De har en dotter på 20 månader som heter Alice. Jag brukar prata med Alices mamma när vi ses ute på gården. Idag var vi till lekparken med barnen, och imorgon ska jag och Ellen upp till dem och fika. Jag har ingen aning om vad mamman heter.

Tror jag måste snoka reda på Alices mammas förnamn på eniro. Det känns lite larvigt att fråga nu, när vi redan har umgåtts en del.

Magi?

Ellen älskar sopkvastar, och hjälper till att sopa golvet så ofta hon kan.

Jag börjar tro att hon kanske är en häxa. Hur förklarar man annars hennes orimliga intresse för kvastar, samt det faktum att hon nästan alltid lyckas få sin vilja igenom?

Det senare måste ha med magi att göra.

Nya brillor

För några dagar sedan nitade Ellen mig mitt i nyllet med en bok så att mina glasögon gick sönder.

Tack för den. Jag menar det alltså, nu fick jag en bra anledning att gå och köpa nya. Var inne i en butik vid Fridhemsplan idag, där de hade ett erbjudande om 3 för 1. Så det blir nog två par vanliga glasögon och ett par solglasögon med styrka.

Kul med lite variation!

Grejer inför dagisstarten

Idag var vi och shoppade lite till Ellen inför dagisstarten om en dryg vecka. På Barnskospecialisten på St Eriksgatan hittade vi ett par gummistövlar och ett par nya sneakers. Bra affär med jätteduktig och trevlig personal, rekommenderas verkligen!

Sen var det det där med regnställ... många affärer säljer bara regnställ i storlek 86 och uppåt. Det känns ju lite väl stort för en liten snärta som i vanliga fall drar storlek 74 i kläder. Lindex hade någon Bamse-variant i storlek 80 som Chuck inte tyckte om, och regnställen hos PO.P var... tråkiga helt enkelt. Någon med tips på andra affärer med fina regnställ i storlek 74/80?

Tvättkorgen

Idag har jag visat Ellen var man ska slänga den smutsiga tvätten.

Nu ska jag bara lära henne skillnaden mellan smutsig och ren tvätt också. Tvättkorgen blev märkligt full på bara några minuter...

Det är härligt utan blöja!

Det är härligt att gå utan blöja, tycker Ellen. Men det är lite riskfyllt också. Lite barnkiss har ju ingen dött av, men det där andra som kan hända är inte lika kul som förälder att städa upp.

Ellen lämnade avtryck två gånger förra veckan. En gång på trädäcket, och det upptäckte vi inte förrän en stund senare, och en gång vid leksakslådan i vardagsrummet. Vid det senare tillfället ropade Ellen "Huh! Huh!" och pekade glatt för att uppmärksamma mig på vad som hänt. Tur var väl det, nyfiken av sig som hon är hade hon lika gärna kunnat utforska det inträffade, på fler sätt än jag vill föreställa mig.

Det blir till att ha lite bättre koll det närmsta året eller så, tills hon lärt sig vad pottan är till för.