Elle!

Igår sa Ellen sitt eget namn för första gången: Elle. Nu ingår det tydligen per default i varenda mening.

Elle bada. Elle bajsa. Elle kaka. Elle INTE sova.

1 gång per vecka räcker

Vår BVC-sköterska tycker att det räcker att bada en gång per vecka.

I think not. Hon har bevisligen inte sett Ellen äta Korv Stroganoff.

Dags för lite bilder

En så kallad badmössa

Mammas gamla 80-talssmycken - vilken skatt! Örhänget passar ju grymt bra som fotlänk.

Jag vill gå ut - NU! Mössan är på, jag är redo.

Så himla taskig morsa...

Ellen hade feber i lördags. I söndags var hon hängig, men ingen feber. I måndags gick vi till doktorn, bara för att kolla så att det inte var öroninflammation på gång igen. Det var det inte. I går var hon pigg hela dagen och ville INTE vara inomhus med mamma - hur tråkigt är det på en skala?

Idag tog jag henne till dagis. Klockan halv två, efter vilan, ringde de och bad mig hämta henne igen.

Jag känner mig så himla taskig som inte förstod att hon tydligen behövde ytterligare någon dag eller två hemma. Stackars Ellen. Fy på mig.

Utvecklingssamtal på dagis

I veckan var vi på utvecklingssamtal på dagis. Allt går fint - hon leker bra med de andra barnen, hon är intresserad av det mesta, hon äter som en häst, hon är alltid glad osv.

Jag fick även klarhet i varför hon börjat dra sig i håret när jag sjunger för henne. Tydligen betyder det att hon vill höra Pippi-sången, som är en favorit på dagis. Flätor, ni vet.

Mammaja

"Mammaja", "pappaja", "vovveja" osv. De senaste dagarna har Ellen börjat lägga till några bokstäver efter alla ord.

Jag fattade ingenting. Tills jag kom på att det förmodligen är mitt fel.

När Ellen pekar på mig och säger "mamma" brukar jag bekräfta det genom att säga "det är mamma, ja (det stämmer)". Inte trodde jag att placeringen av ordet "ja" i meningen skulle ha så stor inverkan.

Man får onekligen tänka på vad man gör och säger i sitt umgänge med barn, deras knivskarpa små hjärnor snappar upp allt!

Mörkt och kallt

När vi kom till landet igår eftermiddag möttes vi av ett kallt och mörkt hus.

Elmätaren var död. Ingen ström nådde huset.

Efter någon timme kom räddningen i form av en tekniker från Vattenfall. Han gjorde en koppling förbi mätaren så nu har vi fri el tills de kommer tillbaka för att installera en ny mätare.

Så här varmt och ljust har vi nog aldrig haft det förut. Man får ju liksom passa på när det är gratis.

ICA

Igår släppte vi lös Ellen på ICA. Det går knappt att med ord beskriva hur kul och spännande det var! Förvånansvärt nog skötte hon sig alldeles utomordentligt. Hon plockade åt sig allt möjligt som hon tyckte såg gott/intressant ut (eller helt enkelt det mesta som låg i Ellen-höjd) men om varan i fråga inte stod på vår inköpslista sa vi helt enkelt tack men nej tack, och då sprang hon snällt tillbaka med den dit hon hittat den. Godkända varor hamnade i korgen åtföljt av glada tillrop och klappande i händerna. Turen till ICA var helt klart dagens höjdpunkt.

Idag lät vi henne springa fritt i mataffären igen. Det gick inte lika smärtfritt denna gång. Hon försvann utom synhåll i fem sekunder och när hon dök upp igen var det glatt mumsandes på en ostfralla, som hon hittat (bakom stängda dörrar) i bageridelen. Vi får ta ett snack om det här med snatteri och stöld någon dag framöver.

Love hurts

Det finns en bitare på Ellens dagis. En sån som inte riktigt vet vad hon ska ta sig till när hon har pussats och kramats massor men ändå gärna vill visa lite till hur mycket hon känner. Så då bits hon.


Det är sant som de säger, att kärlek gör ont.

Nej gumman, pappa kommer nog inte hem ikväll

Chuck är i Köpenhamn och jobbar den här veckan, och hemresan var planerad till ikväll med Sterling.

http://www.sterling.dk/

I think not.

You don't mess with the Zohan

Om ni gillar Adam Sandler ska ni se hans senaste film, "You don't mess with the Zohan" (eller "Jiddra inte med Zohan", som den heter på svenska). Very funny.

Man blir sjukt sugen på hommous.

Hårdträning

Ellen blev inspirerad av teckningen i det här inlägget och har således lagt sig i hårdträning här hemma.

Modig liten tjej

I fredags var vi till BVC, för Ellens 18-månaderskontroll. I samband med det gjorde vi även ett återbesök hos farbror doktorn för att se att öronen såg bra ut igen efter öroninflammationen hon hade för några månader sen.

Ellen satt alldeles stilla i mitt knä när doktorn tittade i hennes öron, och när BVC-sköterska gav henne en spruta reagerade hon knappt alls. Sicken duktig tjej!

Hon hade bara växt 2 futtiga centimeter sen sist (vid ettårskontrollen), och stoltserar nu med 74 centimeter i längd och 9 kilo i vikt. Hon måste ha en alldeles fantastisk ämnesomsättning, så mycket mat som hon trycker i sig.

Vår eftermiddag

Jag sjunger:

Ellen, Ellen, världens bästa Ellen
söta, rara, underbara Ellen
Ellen, Ellen, världens bästa Ellen
undra på att alla, alla gillar dig

Ellen: Bra! *klappar händerna* Igen!

Och så höll vi på. En så hängiven och uppskattande publik vill man ju inte svika, så det var bara att sjunga vidare. Igen, och igen, och igen...

Matinspiration

Jag tycker att det är så himla svårt att komma på maträtter att laga, och det blir oftast så att jag lagar någon gammal "klassiker" för att jag inte orkar fundera ut något nytt. Men nyligen hittade jag det här receptet på arla.se, och det blev snabbt en ny vardagsfavorit! Lite mer vatten (eftersom det aldrig kan bli för mycket sås) och lite extra grönsaker i form av champinjoner och paprika så blir det perfekt! Fryst mango är också att rekommendera, det är ofta svårt att hitta bra färsk sådan.